5/5 2011

Jag kände dig inte bra, knappt någonting alls. Jag red dig en gång, och det gick fort som satan. Och jag kan inte kalla det en lyckad lektion direkt, men den var rolig. Jag hade roligt med dig under den lektionen, men även innan då jag gjorde dig iordning. Du var sjukt fin, det kan ingen säga emot. Du betydde mycket för många och gör det fortfarande. Du var en aning knasig, men du var underbar. Det kan många fler än jag intyga.
Du spred glädje på Ågesta, och nu hoppas jag du gör likadant där du är nu.
Vila i frid, käraste du. Jag saknar dig redan.
Finaste och älskade du, jag hoppas du har det bättre nu.
Jag saknar dig, det kommer inte vara samma sak utan dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0